Efter 6 veckor uppe i det norra vart det dags för en helgtrip till storstan för att träffa bröderna. På 8 timmar byttes mina gula vackra träd och röda, brinnande fjäll till hus, höga hus, stora hus, betong hus. Från att ha känt till varenda ansikte man passerat till att plötsligt möta 1000 förbi springande människor vars anleten man aldrig förr sett, inte ha en aning om vart de är på väg eller vad de tycker är den vackraste färgen på himlen eller ens vad de åt till frukost. Vilka är alla människor??!Två butiker och en hjärna som snurrade var nästa slag i pannbenet. Så mycket prylar, fantastiska prylar, måhända onödiga prylar men ändå värda att granska med de båda ögonen. Det var nog inte ett enda objekt som undkom att genomborras av mina små blå.
Storstaden där någon alltid är vaken. Där det alltid finns något fräckt som händer, där du kan finna sysselsättning för en katts alla sju liv. Varför försumma denna möjlighet att kunna göra så mycket på samma fantastiska gång? Varför inte bara ta chanserna som står där och väntar på att någon ska nappa.
Jag fann mig själv senare den eftermiddagen, lycklig, bakom massa ny konsumerade papperskassar, med fantastiska prylar jag inte haft en aning om att jag behövde.
Underbara storstad - du har allt man kan tänka sig att leva utan.
