Lördag

Michael, skåning, skriver med samma handstil som min Michael!

Visemannen & Lotta - Jag, Nina, Anna & Julia fikar

Tjaa!
Jag tänkte meddela att mitt nya isländska nummer eftersom mitt svenska nummer la av samma sekund ja anlände till Island. Numret är +354 857 23 64. För den som inte visste! Blir lika glad varenda gång ja hör att det plingar till i den. Men vill ni ringa får ni ringa te huset där vi bor, annars kostar det alldeles för mycket! Nummret te huset e iaf +354 480 4804 o bästa tiden e att ringa, svenska tid, runt 22 & 24.

Idag har jag bara gåt runt o degat, sov till 10! Fantastiskt! Sen liftade jag, för första gången i mitt liv! Jag kunde inte låta bli att tänkta på allt mamma sagt o varnat mig o liftning. Men här på Island säger man att det är inte lika farligt. Så jag kan ju lugna dig nu i efterhand, mamma, för nu vet du ju att det gått bra J det var en snäll farbror som stannade för mig o lät mig åka med i hans bil med hans lilla tjocka blinda vallhund. Han kunde dock ingen engelska, men lyssnar man noga så fattar man iaf lite av isländskan.

Nu har det kommit lite mer folk så jag hoppas på att vi inte ska behöva vara så mycket nere på restaurangen om kvällarna som det vart det senaste. Här om kvällen när jag o Julia serverade så var vi i säng vid halv två o då får vi reda på att vi måste upp extra tidigt nästa morgon för att göra i ordning 70 hästar till kl 9. Då hänger ens humör på en skör tråd. O jag låg i min säng den natten o vred mig i en timma innan jag kunde somna för jag dels var så uppe i varv o för att ja fortfarande har sån värk i min höger skinka! Men dagen efter var en toppen dag, konstigt nog J

Sen skulle jag vart på massage idag, men hon var stängd på lördagar såklart! Så jag hoppas på att få en ledig dag i veckan nästa gång..

Nu har tre veckor farit förbi i alla fall. O det har bara regnat 3 dagar på sin höjd, o jag som ställt in mig på en regnig sommar! Men jag klagar inte J Man säger ju att är det regnigt i Skandinavien är det soligt o fint väder på Island.

Sen går jag mycket under smeknamnen little-one eller lillan. Fast idag när vi satt o åt så sa en av de nya, Hirt, en hovlagare från belgien. Att han tyckte att jag var en mycket clever girl. Mmmmm det sa han minsann! O det höll tydligen Daniel o Nina också med om. Ung o klok, jajjemän! J

Bis dann// Litla Tanya

Allas vår morfar :)

Haaj!

Julia & jag Nina

Här fann ja min rätta plats! Pappa Daniel & Palina

Halloo!
Jag kände att det kanske var dags att höra av mig igen. Det känns som det var nyss jag satt här fast det egentligen har gått snart två veckor sen det senaste inlägget. Det e heelt sjukt vad tider går fort här, jag har aldrig vart med om ett jobb som får tiden att gå så fort som detta gör!

Jag har fått guida min första heldags tur nu, eller förra veckan var det. Två morföräldrar som skulle ut med sina tre små barnbarn. Barnen hängde på fin fint, lite jobbigare för mormor o morfar som var uppåt 65 o inte suttit på en häst de senaste 30 åren. Men jag skickade bak ett av barnbarnen som gått på ridskola i två år att rida bakom morfars häst så den inte gick o släpade benen efter sig. Det gick jätte bra, fram tills barnbarnet blev alldeles för självsäker o ivrig att hästarna plötsligt kommer fram flygande förbi mig o jag måste placera om dem i ledet. Jag fick säga till barnen flera ggr att det måste hålla sig bakom mig på ett led, o inte springa upp jämsides med varandra o få hästarna att börja tävla!
Man känner sig rätt ynklig när man står där som 18åring o har ansvar för två 65 åringar som man helst bara vill skritta hem med, o tre små ivriga barn som bara vill springa så fort de går, o få en sån grupp att gå ihop o hålla ett lagom tempo som alla klarar o samtidigt passa tiden så de hinner hem till bussen som avgår från stallet till deras hotell. Tid och säkerhet går sällan hand i hand har jag märkt. Men jag fick mig iaf ett tålamods prov. Jag känner mer o mer att varar guide handlar inre bara om att vara super snäll o låta turisterna gör som de vill för man inte vågar säga till för man är rädd att verka otrevlig. För de fattar inte riskerna o då är det min uppgift att tala om de för dem o förebygga för farliga situationer. Man ska vara trevlig o snäll, men inte för snäll. Utan bestämd o ödmjuk, det verkar vara en bra kombination J

På lördag har jag min tredje lediga dag! Då ska jag nog boka en tid hos en massör o få mina överspända axlar o stela rumpa att slappna av. Jag har gått o haft ont i min höger skinka ända sen förra veckan då jag for av en häst för andra gången under den tiden jag har varit här. Båda ggr har berott på att jag inte spännt sadelgjorden ordentligt. Fast första gången gled jag mest sakta av, förra veckan så var det värre. Då hade jag en ny sadel som gled runt fast jag nyss spänt åt den allt jag kunde, så när jag sitter upp så börjar hästen springa iväg o jag klamrar mig envist fast o ska dra mig upp då jag känner att hela sadeln sitter på sidan av hästen o hästen far iväg i galopp, jag ser bara hur en å närmar sig men jag lyckas ramla av precis innan vatten kanten. Men tusan så mycket ondare det gjorde, har gått om kring som en gammal tant uppåt 60 år.

Jag kommer komma hem o vara en sån härligt härdad bondtös. Här har man hästen som arbetshäst mer. Man föser hästarna i flock o får man i uppgift att ut o hämta två hästar i en hage så är det inte smidigare än att hämta alla hästarna i den hagen. För man måste ändå fösa in alla i en fålla innan man kan fånga dem, går man bara rätt ut i hagen med träns o tygel så bara sticker de! Men när man väl fått träns på dem så går det bara snällt bakom tillsammans med de 5 andra hästarna man leder samtidigt. För man har inte tid att springa flera ggr. Men det vitiga är bara att man då har handskar. Vilket jag struntade i att ha på mig en morgon, så ska jag stänga grinden bakom mig o håller i 6 hästar då plötsligt två av dom får för sig något o vänder häftigt om o sliter tygeln ut händerna på mig, o jag känner bara hur det svider till i höger handen o ser sen hur tyglarna rivit upp tre fingrar på mig. Så nu har jag alltid handskar på mig J

Jag trivs iaf jätte bra, man börjar se lite baksidor redan nu. Men man försöker bara strunta i det eller hantera det på ett vettigt sätt. Jag har ju min stöttande extra pappa här, Daniel hovslagaren, den äldsta o klokaste av oss alla J Sen har jag Nina som tar väl hand om mig, som en liten extra mamma man alltid kan ty sig till, o sen äre lilla Julia som är yngst av alla barnen! Hon är min lilla Stockholmare! Fattar inte att man aldrig blir av med dem! Haha

Nu är det sent! En ny jobbedag imon med, så jag går bäst i att upp o sova!
Tänker på er där hemma, ni är bäst! Jag hoppas på en stor fet party hemma hos mig dagen då jag kommer hem! J

Pussur & kramur

Hello!!
Nu har snart en vecka gått, och tiden har bara rusat iväg. Samtidigt som det känns som det var nyss jag satt på planet och snyftade så känns det som jag varit hemifrån en lång evighet! Redan andra dagen fick jag guida min första tur. Den tredje dagen fick jag vara med att fösa flocken på häst ryggen! Det var fantastiskt roligt, kändes sådär som på cowboy filmer. Kommer galopperande över fältet och tjoar o gormar åt flocken J

Igår var jag Inni. Då fick jag göra en massa hushållsarbete och ficka lunch, fika och middag till alla. Jag gjorde en utsökt god lasange som blev mycket uppskattad och jag översaskade mig själv väldigt positivt haha.

Här om dagen fick jag min första dos av stresshantering. Det har vart en rätt lugn dag i stallet osså blir kl 4 o jag ska precis träna en häst för att sedan gå in o ta en dush för att gå ner te hotellet kl 5 o vara där o servera middag o diska där under kvällen. Då kommer en av stall cheferna o säger åt mig att efter jag ridit den hästen ska jag hämta in 15 hästar till ridskolan från en hage som hon pekar på bortanför paddock och sedan sadla o tränsa dem så de e färdiga till kl 5! Jag bara gapade och trodde hon skämtade, innan jag fattade att hon mena allvar. Så jag far iväg med hästen o sen springer jag iväg med 4 träns och drar ut 4 hästar åt gången ur hagen och radar upp dem. Jag får iaf lite hjälp sen så vi var färdiga till kl 5. Men jag blev ändå bara 20 min sen.. J en bra start iaf.

Sen skulle vi guida en grupp på 26 pers idag, vilket är det största antalet jag vart med o guidat hittills. Så står vi med alla hästarna färdiga på gårdsplanen och ser en stor buss rullar in. Och inne i bussen ser man små japaner klistrade mot fönsterrutorna och ler ända upp till örona. Sen kommer de utskuttande och jag känner mig för en gångs skulle väldigt stor o lång! Sen hade vi japaner överallt med sina små knäppande kameror o blixtrar. Det roliga är när de sedan får sina hästar så ser jag har en liten dam går med sin häst mot paddocken o stannar o vänder sig om o märker att hästen går snällt bakom o följer henne men inte märkt att hon stannat så hon hoppar åt sidan helt förskräckt o släpper tyglarna o slänger händerna i vädret o springer därifrån med små konstiga tjut!
Så jag får rycka fram o leda in hästen o vinka till mig henne o tala om att hästen är snäll o att hon inte ska vara orolig. Så när jag ställer in stiglädrena så börjar hon peka på hästen och visar med ett yvigt kropps språk att hon tycker att hästen är för stor att hon vill ha en mindre, så vi får snabbt försöka hitta en lite mindre, vilket är rätt svårt eftersom islandshästar överlag aldrig är särskilt stora haha.

Imorgon är iaf min lediga dag. Då ska jag försöka sova så mycket som möjligt o sen ska ja in till Rejkjavik o fixa ett nytt kontantkort så jag kan ha lite kontakt med sms utifrån världen!

Allt är så sjukt annorlunda här! Hästarna, människorna, husen. Speciellt husen! Pappa hade fått spader om han sett planlösningen på huset vi bor i J I köket har vi till o me kakel som inte har någon fog emellan. O taket i trappan ner till källaren o så lågt att till o med jag har slått i huvet rejällt när jag tog sats för att springa upp för den här om dagen.

Min säng är iaf ren nu, och jag har fått en toppen rumskamrat som har sängen under. Hon är likadan som jag när det gäller att ha det rent o snyggt omkring sig så man trivs.

Jag hade kunnat skriva hur mycket som helst känner jag! Det tar inte slut! Men det är nog dags o gå o sova, trots att det är Min lediga dag imon! För jag lär nog inte kunna sova så länge ändå.

Jag blir fantastiskt glad att ni skriver te mig! Dock vet jag inte hur man svarar här till var o en, så ja kommer vara rätt opersonlig eftersom ja skriver sånna här massa mejl J
Men jag vet att ni förstår!
Puss o kram o massa häst!

//Nån duglig islänning har jag ännu inte funnit att gifta mig med ;) bara en 26 årig sthlmare som av mig sitt nummer efter sin tur med mig o ville at ja skulle ringa om ja var i storstan o ville ta en fika eller fest, haha. Tror inte det, va!

Island

Nu är jag på plats i Vellir på Island. Efter mycket magont och propeller plan från Oslo och sen ett riktigt SAS plan vidare till Rejkjavik. Jag har käkat middag och fått packat upp mina grejer på två små hyllor på "mitt" rum. Eftersom jag tydligen är sist hit så fick jag ovansängen som är fylld av katthår efetrsom katterna legat där. Men jag fick nya lakan o nytt täcke o kudde så det blev rent när jag väl dammsugit av allt.
Riktigt skitigt o slitet ställe är det. Och om jag ska vara helt ärlig, så har jag just nu bara magont o undrar hur tusan jag ska klara av tre månader på det här stället. Jag fattar inte vad jag gett mig in på. Och så avstängd från allt där hemma. Men jag pratade med en 20 årig tjeje o hon sa att hon kännt likadant de första dagarna men sen har allt rullat på o hon har inte hunnit tänka på alla där hemma.. Jag får väl se om de smittar. Känns inte så just nu, e bara fylld av ångest. Och sen funkar inte min telefon, nätet funkar inte alls här så ingen kan nå mig o ja kan inte nå nån.. ush.
Jag måste nog upp o sova nu om jag ska orka imon.. min första lediga dag är iaf på lördag.
Saknar er där hemma nu..

Balen

Tanya & Johannes