måndag 13 augusti 2007

Hitch-haiking utflykt


Skogafoss - Västmannaöarna












Idag har jag vart ledig! Igen, skönt, men nu lär det dröja till nästa gång. Så jag passade på att göra en utflykt bort från gården. Eftersom jag jobbat sent på hotellet kvällen innan o inte sett det nya schemat förens ja kom upp till huset kl 23, så hade jag ju inte alls tänkt ut något att göra på min lediga dag o blev helt ställd när jag ju plötsligt hde en hel dag utan några som helst förpliktelser.
Så imorse efter att dragit ut på min sovmorgon så länge jag kunde klev jag upp o käkade min morgon gröt, min nya mogon vana. Därefter packade jag lunch macka, vatten, tröja o kamera o drog upp till stora vägen för att pröva lyckan bland dagens trafikanter. Det var ingen strålande dag för liftning, jag fick aldrig något riktigt flyt förens i slutet av dagen. Jag fick ialla fall lift till Selfoss, från Sellfoss till Hella, från Hella vidare till nån liten slumm håla där jg släpptes i utkanten o blev upplockd igen av en härlig farbror som berättade om glaciären som man kunde se inåtlandet som har en aktiv vulkan under sig som kallas Katla o som hade haft ett utbrott för en 50 år sen och som då hade lagt hela det landet vi åkte på då under vatten och man hade bara för ngra år sen hittat jätte stora träd som isen dragit med sig som en gång vuxit där. Och det fanns bilder på en man som stod högst uppe på ett fyra vånings isblock som glaciärströmmen dragit med sig.
Så berättade han vidare om ett utbrätt på västmannaöarna fär flera år sen, då var alla skolbarnen ute och sopade bort all aska från grässlätterna på bergen för att fålarna skulle kunna komma tillbaka o häcka. Detta förundransvärda jobb gjorde ungdomar efter skolan, frivilligt.
Längre än så hann han inte berätta för då såg ja ett stort vattenfall så jag fick be honom släppa av mig så han fick fortsätta själv. Efter detta stoppet började det bli riktigt segt att få bilarna o stanna o plocka upp mig. Jag hade börjat komma in i turist träskets vägar. O turister är inte lika glada i liftare. ag lyckades iaf få lift av ett franska par fram till Skogafoss som är, tror jag, ett av Islands största eller högsta vattenfall. Det var fantastiskt vackert, tills man såg alla turistbussar vid vattenfallets slut. Denna turism dödar verkligen skönheten i alla mäktiga områden på Island.
Detta blev mitt sista stopp, egentligen var planen att komma till Vik, men jag vågade inte ta mig längre bort med risk att jag inte skulle få någon lift tillbaka o kankse behöva gå flera mil o komma hem mitt i natten, o kankse kunde det börja ösregna?
Så jag tog det säkra före det osäkra o vände på klacken o började traska tillbaka. Det tog mig en dryg halv timma som kändes som en evighet av ängslan som trappades upp efter var bil som passerade. Till sist stanner att par som e på väg till Rejkjavik, o som dessutom känner till en av personalen på Eldhestar o vet precis vart det ligger o jag kan lugnt sätta mig till rätta o baksätet o slummra in o vaknar upp när bilen precis stannat utanför infarten. Om det är slumpen som gör så ibland, eller bara tur, det är det ingen som vet. Men man ska aldrig ge upp, det vet i alla fall varje liftare.








1 kommentar:

Anonym sa...

Hejsan! nu är det inte långt kvar... i förr går kom jag hem från frizon, så underbart! men imorgon bär det iväg till barcelona.. Klarade oxå mitt teoriprov imorse! :)
jag kanske ringer ikväll.. ta hand om dig! pussar å kramar om