Golden touren

Halli hallå!

Detta kan ha vart den segaste veckan under hela min Islandsvistelse. Jag har haft min första riktiga släng av hemlängtan. Eftersom att högsäsongen närmar sig sitt slut så är det många som åker hem nu i början av augusti, o de börjar ju räkna ner veckorna redan nu, men när de åker har jag ju ännu en månad kvar.. Så jag har verkligen skinit upp och uppskattat alla som hört av sig under denna veckan, det har värmt mig så gott i hjärtat!!

Men idag har jag halvtid :) vart här i 6 veckor nu, o har drygt 6 veckor kvar! Jag fick veckans schema nu ikväll o den närmaste veckan ser riktigt skön ut, har en hotell kväll imon, ledig på onsdag, o Inni på fredag.

Detta kan vara första kvällen som jag känner att jag inte har något alls o skriva, inget kul eller nytt att berätta. Jag har bara gått som i dvala hela veckan o längtat bort, längtat hem. Under denna veckan har det första regnet dragit in över Island, o det drog med sig en dyster sinnesnärvaro. Under den första regniga dagen blir jag inkallad till hotellet på eftermiddagen för att hjälpa till med att städa hotellrum för att de inte hade tillräckligt med personal. Undertiden jag går ut o in genom de identiskt lika rummen o städar toalett efter toalett så kommep plötsligt Hrodmar gående genom korridoren o kallar mig till sig. Nu skulle vi till slut ha vårt lilla introduktions snack som han sagt att vi skulle ha ända sen ja kom :) men men. Han hade två saker han vill prata med mig om sa han, det första var att han vill erbjuda mig att stanna kvar o jobba här under hösten. Men så sa jag det att jag har ju faktiskt inte gått ut mitt sista år på gymnasiet ännu, o innna jag hinner säga nåt mer så nickar han o säger på ett mycket förståndigt o föräldraktigt vis att, " Nej, nej, men det tycker jag att du ska göra, du måste hem o avsluta skolan först, det tycker jag." Väldigt snällt rart av honom tycker jag, att han låter mig åka hem o läsa klart mitt sista år :)

Men sen kom han till den andra frågan, o då erbjöd han mig en 50/50 tjänst att jobba på hotellet o stallet. Jag vet inte vad jag ska säga men känner inom mig hur jag bara dör och verkligen inte vill ha någon mer tid på hotellet för att städa! Tusen tankar flyger genom huvet o jag fortsätter o städa hotell rum o två timmar till o ser mig själv som 45 åring, med hukle o böjdrygg, och inte kommit längre än till en städkarriär. Varför hamnar jag jämt på städjobben?! Precis som att städa är det enda jag kan göra bra. Nej tusan, jag kunde höra pappa o mamma i huvet säga " Stå på dig!" Så det gör jag, efter några timmer stöter jag på Hrodmar igen o har då gått o gråtit i lakanen mellan rummen när jag bäddat för att jag vantrivts så där inne. När man är van vid att vara ute varje dag o springa på männsikor hlea tiden så bara dog jag där inne av att andas inomhus luft o inte ha nåt annat sällskap än en tyslåten städkompis som mumlade nåt emallanåt. Och ingen man kan väl ignorera en gråtande o förtvivlad liten tös.. Så nu ska jag förhandla mig tillbaka till min stall tjänst. För det är där jag vill vara!

Nu är det dags att upp och sova!

PussPuss