lördag 27 februari 2010

Hester hester hester hester!!



Söndagen den 21:e februari var ingen rolig dag för Tanyas lättrubbade mage. Eftersom jag lagt min avresa till praktiken så långt bak i huvudet som möjligt vart att det nästan som en chock då dagen för resan var kommen. Det var en nervig och smått försiktig tös som klev ur den lilla blå audin på stallgården strax bortanför den norska gränsen i Storlien. Ett magknip som de senaste utlands erfarenheterna lagt grund till men jag hann inte mer än komma in förens en varm doft av mat och häst omslöt mig. (Då menar jag dofterna i sina separat former) Middagen stod dukad och hela familjen var där att hälsa mig välkommen.
Nu har snart en vecka gått sen den stunden och mina händer har fått sig en härlig inbiten hästdoft och några drag av min pappa snickares grova händer.

I veckan fick städaren i mig en liten nostalgi släng då jag tog mig an husets dammsugare för att få ur mina kompisar i stugan jag bor i, tjocka och mysiga skogsflugor som surrat ner över mig om nätterna. I alla fall, när ja öppnade städskåpet stod där inget mindre än en gammal hederlig Rainbow! Tuff mot smuts och med ett alldeles unikt H2o-baserat system som renar luften med vatten. Brun och fin. När det blir dags för att köpa sådana vuxenförnödenheter, då blir det en sån.

I onsdags kom äntligen min arbetsledare hem från en utlandsvistelse och mina första trevande dagar och tvivel på om jag hamnat rätt vart som bortblåst. Sen dan dagen har det vart full fart och vi har ridit upp på fjället och idag red vi skogen. Jag har till och med hunnit med att stegra en häst. Tuufft! Det hände dock första gången jag red inför min chef men istället för bannor bjöd han på ett gott skratt.

N
u sitter jag här, i familjens egna vardagsrum, helt avslappnad och nydushad och njuter av tanken på att jag i veckan äntligen fått komma upp en bit på fjället till häst. En tur med den låga kvällssolen mjukt skinande genom några låga slöjmoln som strålade mot oss från några avlägsna norska fjäll i norr, i söder gick det att se getryggen och Blåhammar sträcka sig utmed horisonten. Vackert!

2 kommentarer:

Sofia sa...

Tanya kom hem! För vi längtar efter dig!

alexandra sa...

härligt tanya!